Måndag 21 September 2009
4 dagar till lön
Känner mig ensam och bortglömd.
Allting känns jobbigt och jag har ingen lust att gör någonting.
Jag tror de är skolans fel, jag orkar egentligen inte vara där men måste
och läxorna blir aldrig gjorda och jag halkar efter.
Jag hatar mig själv för att jag är så lat.
Och mina agritioner tar jag ut på Nicklas som inte förtjänar de eftersom han är världens underbaraste.
Men jag vet inte hur jag ska kunna få han att förstå de.
Och de viktigaste av allt hur ska jag kunna sluta?
Allt känns bara meningslöst och de känns som att jag håller på att falla tillbaks i träsket igen
usch jag vill inte dit igen..
Långa ensamna promenader med favvo musiken hjälpte förut kanske skulle de hjälpa nu också,
men hur fan ska jag orka de då?
Kanske ska börja med att köpa en mp3 så får vi se sen.
Gissar att ni inte förstår ett skit av de jag skriver men nu har jag lättat mitt hjärta iaf.
musik kan underlätta mycket ibland. (iaf för mig) jag kan finna tröst i bra musik (jag måste ha bra text också, räcker inte med bra musik) :) det viktiga är att du själv inser vad som måste göras. och att du litar på dig själv och vad du står för. promenade är bra också för att stimulera endorfinerna man frigör, man tänker bra:) du fixar det sandra, vad det än är. du vet att du alltid kan prata med mig om det är nåt, vad som helst. :) kram!
Jag vet hur du känner dig. Har själv varit i det träsket. Och det var när jag åt p-piller. Nu fick du dig kanske en funderare? Vet att många unga tjejer äter det. Du kanske inte gör det, men jag tänkte att OM du gör det så tänk ifall det är problemet till att du kan känna dig nedstämd, humörsvängningar o s v..
Promenader med bra musik kan hjälpa ibland. Men det gäller att ge sig fan på att ta sig ut. Man måste nästan bli arg på sig själv. :)
Vill du prata nångång så kan du ju adda mig på msn :)
kram
hör av dig så kan vi gå ut o gå tillsammans om du vill? :)